Vad är håll och varför får man det?

Om du varit ute och sprungit/tränat någon gång har du kanske fått en väldig smärta i magen. Det känns som att det hugger eller krampar. Det är vad som kallas håll, en akut smärta som kan uppstå i samband med träning. Att få håll kan kännas väldigt obehagligt och påminner ofta som sagt om smärtsam kramp eller huggande, men håll är faktiskt helt ofarligt. Det finns tyvärr inte mycket forskning kring håll och i denna artikel redogör jag för vad man vet idag.

Vad är håll?

Det finns ingen tydlig definition på vad håll är, men det kan anses vara en relativt puktlig smärta i magregionen som liknar kramp. Om smärtan blir värre börjar den likna en mer huggande eller skarp smärta. Symtomen förekommer i princip alltid under träning och aktivitet och så fort man slutar röra på sig brukar besvären avta omedelbart.

Smärtan som uppstår vid håll kan vara lokaliserad till hela magen, men det finns vissa områden som är vanligare än andra. Det vanligaste området att få håll på är mitten på magen antingen till vänster eller höger strax nedanför revbenen. Det är minst vanligt att få håll lång ned i magen. En person kan uppleva håll på flera områden och det är även därför den totala procenten i bilden intill överstiger 100%. Ibland förekommer även smärta på utsidan av axeln, se mer nedan.

Orsaker och faktorer som påverkar håll

Vilka orsakerna är till håll är inte helt klarlagt och det finns olika hypoteser. Vissa hypoteser är mer trovärdiga än andra och det finns en som verkar ha den största trovärdigheten. Här nedan tar jag upp många olika anledningar som anses kunna (eller inte kunna) orsaka håll.

Irritation av ligament i buken

En hypotes till varför man får håll är att bukhinna och ligament i buken sträcks ut och blir irriterade. Detta sker när kroppen hoppar upp och ned och roteras i monotona och repetitiva rörelser. Detta kan förklara varför håll är vanligare vid vissa idrotter och träningsformer, se mer under ”Träningform”.

Som jag nämnde tidigare kan man även uppleva en smärta på axelns utsida eller topp. Detta beror på att den nerv som innerverar detta axelområde också innerverar den primära andningsmuskeln: diafragman. Och på diafragman fäster ett antal ligament som kan bli irriterade.

Denna hypotes har dock också brister. En smärta från mage och ligament yttrar sig ofta som en mer diffus smärta som inte går att säga exakt var den sitter, detta gäller ju dock inte vid håll där man oftast kan säga exakt var smärtan sitter. Att vissa personer känner håll långt ned i magen talar också emot denna hypotes. Även om denna hypotes också har vissa brister anses det var den mest troliga.

Krampande muskler

Man har som tidigare trott att håll kan bero på att muskler krampar, och då främst diafragman, vilket är en andningsmuskel. Detta har forskning visat inte stämmer. Man har mätt muskelaktivitet i buken vid håll och inte kunnat se någon ökad aktivering. Om kramp hade varit en orsak hade man med största sannolikhet sett en ökad muskelaktivitet.

Otillräcklig uppvärmning

Otillräcklig uppvärmning inför träning har ansetts vara en orsak till håll. Dessa påståenden är dock baserade på observationer, och har inte mycket forskning bakom sig, men kan dock trots det vara sant.

Mat- eller vätskeintag

Att äta mat eller dricka drycker med högt kolhydratinnehåll eller hypertona sportdrycker nära inpå träning kan påverka håll. Det är också viktigt att vara i vätskebalans. Studier har också visat att man kan träna upp sin förmåga att tåla drycker inför träning för att undvika håll, och därför kan det hos personer som upplever håll ofta vara bra att träna på detta.

Denna hypotes med näringsintag och håll kan bero på att när man äter eller dricker något omfördelas blodflödet till magsäcken. Detta för att kroppen prioriterar att bryta ner och absorbera näringen. Därför får övriga kroppen mindre blod och blodet räcker inte till för att transportera tillräckligt med syre till musklerna, med syrebrist och ev. kramp som följd. Denna hypotes har dock vad jag vet inte någon forskning bakom sig.

Fysisk form

Man har sett att håll är mindre vanligt hos personer som är vältränade med en stark bålmuskulatur. Håll är även mindre vanligt hos personer med en bra hållning (ej för stor svank eller böjd bröstrygg).

Träningsform

Man har sett att håll uppstår olika ofta beroende vilken typ av träning som utförs. Det forskning har visat är att håll är vanligast vid aktiviteter där repetitiva bålrörelser sker med rotationer eller stötar, framför allt då bålen är i utsträckt läge. Den här positionen har kroppen främst vid löpning, vilket förklarar varför håll är vanligast vid just löpning. Även vid simning hålls en liknande position där bålen är utsträckt och med repetitiva rotationsrörelser och håll är alltså relativt vanligt även vid simning, dock inte lika vanligt som vid löpning. Vid ridning är håll också relativt vanligt. Vid cykling är håll ganska ovanligt, bålen är böjd framåt och det sker väldigt lite rörelse i bålen.

I en studie där man undersökte 110 triatleter såg man att håll var vanligast vid löpning (68%), sedan kom simning (15%) och sist cykling (8%).

Träningsintensitet

Träningsintensitet har också påståtts påverka håll och vissa studier har visat att håll är mindre vanligt vid låg intensitet. Studier har dock också visat att håll kan uppstå vid både lågintensiva aktiviteter som gång eller ridning och högintensiva aktiviteter och därför behöver inte träningsintensitet ha någon stor påverkan på håll.

Ålder

Åldern kan påverka risken att få håll. En studie av Morton och Callister visade att 77% av de aktiva personerna yngre än 20 år hade haft håll, medan endast 40% av personerna äldre än 40 år hade haft håll. Risken att få håll minskar alltså med högre ålder. Dessutom har studier visar att håll är relativt ovanligt före en ålder av 10 år.

Kön

Det finns studier som visat att kvinnor har större risk att få håll. Man undersökte klagomål på håll hos långdistanslöpare och såg att 41% av kvinnorna upplevde håll, medan siffran var 17% av männen. Dock var det inte någon signifikant skillnad då endast 12 kvinnor deltog i studien. Det finns dock också studier som visar att kön inte har någon betydelse för risken att få håll.

Förebyggande åtgärder

Så vad kan man göra för att förebygga håll? Här nedan har jag listat ett par saker man kan testa. Eftersom man inte riktigt vet vad som sker när man får håll kan man inte heller ta fram säkra metoder som hjälper, man får alltså testa sig fram vad som verkar fungera.

1. Träna mer. En vältränad person har som sagt mindre risk att få håll och därför minskar risken när du blir bättre tränad. Tänk på din hållning och stärk bålmuskulatur.
2. Undvik att inta stora volymer mat eller dryck minst 2 timmar före träning/tävling. Under träning är det bättre att dricka mindre volymer men lite oftare. Undvik också drycker med högt kolhydratinnehåll och hypertona sportdrycker och se till att vara i vätskebalans.
3. Se till att genomföra en ordentlig uppvärmning innan träning och tävling.
4. Man kan testa använda bälten eller liknande som hindrar rörelser i bålen.
5. Man kan även testa andas med djupa andetag och undvika ytlig andning.

Behandling

Det finns flertalet förslag på behandling, vad som fungerar är dock även här individuellt. Det du kan testa är till exempel följande:

1. Den vanligaste behandlingen är att försöka ta stora och djupa andetag.
2. Man kan testa lägga ett tryck på området som gör ont.
3. Stretching för den smärtande sidan kan eventuellt hjälpa. Även att böja sig framåt.
4. Att sänka intensiteten kan hjälpa.
5. Gå i ett lugnt tempo och sträck armarna över huvudet och sedan ned och låt kroppen sjunka ihop.
6. Du kan testa lägga dig ner med benen höjda och vänta tills smärtan släpper.

Summering

Håll är verkligen ett mysterium och det finns inte så mycket forskning kring det. Det finns flera olika hypoteser kring vad som orsakar håll, men en irritation av ligament och bukhinna verkar vara den mest troliga orsaken. I och med den här artikeln hoppas jag dock att du nu har större förståelse för vad håll är, varför man får det och vad man kan göra för att behandla det. Så kom ihåg dessa tips nästa gång du får håll och testa om de hjälper!

Referenser

Morton D, Richards D, Callister R. Epidemlology of exercise-related transient abdominal pain at the Sydney City to Surf community run. Journal Of Science And Medicine In Sport / Sports Medicine Australia. (2005, June); 8(2): 152-162.

Morton D, Callister R. Exercise-Related Transient Abdominal Pain (ETAP). Sports Medicine; 45(1): 23-35.

Morton D, Callister R. Factors influencing exercise-related transient abdominal pain. Medicine And Science In Sports And Exercise. (2002, Jan 1); 34(5): 745-749.

Morton D, Callister R. EMG activity is not elevated during exercise-related transient abdominal pain. Journal Of Science And Medicine In Sport. (2008, Nov 1); 11(6): 569-574.

Morton D, Callister R. Influence of posture and body type on the experience of exercise-related transient abdominal pain. Journal Of Science And Medicine In Sport. (2010, Sep 1); 13(5): 485-488.

Morton D, Aragón-Vargas L, Callister R. Effect of Ingested Fluid Composition on Exercise-related Transient Abdominal Pain. International Journal Of Sport Nutrition And Exercise Metabolism. (2004, Apr 1); 14(2): 197-208.

Larsen F, Mattson M. Kondition och uthållighet: För träning, tävling och hälsa.