I den här artikeln hittar du blandad information kring anatomiska begrepp. Dessa anatomiska begrepp kan vara bra att känna till för att förstå vad som menas med till exempel hållning, rörlighetsträning, skador, styrketräning. Är du intresserad av en fördjupning i människans anatomi rekommenderar jag denna sida.
Anatomiska grundställningen
När man pratar om anatomi och beskriver axlar, plan och rörelser utgår man allt som oftast från den anatomiska grundställningen. Den anatomiska grundställningen ser ut som följande:
- Ansiktet rakt fram
- Armarna längs sidan
- Handflatorna framåt med sträckta fingrar
- Raka ben
- Fötterna framåt
Rörelseplan
De olika planen kan kallas för rörelseplan, eftersom det är i dessa plan rörelserna äger rum. Rörelseplanen är i tre riktningar som befinner sig vinkelrätt mot varandra.
- Det sagittala planet är vertikalt och löper framåt-bakåt. Sagittalplanet delar kroppen i en höger och vänster del. Dessa delar behöver inte vara lika stora, till skillnad mot när man pratar om medianplan vilken delar kroppen i exakt lika stor höger- och vänsterhalva. I detta plan sker rörelserna flexion och extension.
- Frontalplanet är vertikalt och löper sida till sida. Det kallas även för koronalplan eller lateralplan. Planet delar kroppen i en främre och en bakre del. I detta plan sker rörelserna abduktion och adduktion.
- Horisontalplanet (transversalplan) löper horisontellt och delar kroppen i en övre och en nedre del. I detta plan sker rotationsrörelser.
Rörelseaxlar
Rörelseaxlar kan man förklara som de linjer vilka rörelser sker runt. Det finns tre axlar, och dessa befinner sig vinkelrätt mot varandra.
- Den sagittala axeln löper framåt-bakåt. Runt denna axel sker rörelserna abduktion och adduktion, i ett frontalplan.
- Den frontala axeln löper sida till sida. Runt denna axel sker rörelserna flexion och extension, i sagittalplanet.
- Den longitudinella, eller vertikala, axeln löper vertikalt i kraniell-kaudal riktning, uppifrån och nedåt. Runt denna axel sker rotationsrörelser i columna samt horisontaladduktion samt -abduktion i axelleden, i det horisontella planet.
Rörelser i kroppens leder
Flexion
Flexion är en rörelse som sker i ett sagittalplan kring en frontal axel. Den är den rörelse då det sker en böjning i en led, till exempel då vi böjer i armbågsleden eller i knäleden. Motsatsen är extension.
Extension
Extension är en rörelse som även den sker i ett sagittalplan kring en frontal axel. Det är en rörelse då det sker en sträckning i en led, till exempel då vi sträcker på armen eller fingrarna, eller sträcker ryggraden bakåt. Motsatsen är flexion.
Abduktion
Abduktion sker i frontalplanet kring en sagitell axel. Detta är en rörelse då kroppsdelen förs bort från kroppens mittlinje, till exempel när man lyfter sin arm eller sitt ben rakt ut åt sidan. Motsatsen är adduktion.
Adduktion
Adduktion sker precis som abduktionen i ett frontalplan kring en sagitell axel. Denna rörelse sker då en kroppsdel förs mot kroppens mittlinje från sidan, till exempel när den abducerade armen förs tillbaka till kroppens mittlinje. Motsatsen är abduktion.
Lateralflexion
Lateralflexion är en rörelse av huvud, nacke eller columna som sker i frontalplanet kring en sagitell axel. Till exempel en då man böjer bålen åt sidan.
Rotation
Rotation är en rörelse som sker i horisontalplanet kring en vertikal axel. Detta gäller alla delar av kroppen förutom skulderbladet och nyckelbenet, där rotationen sker annorlunda.
Kyfos och lordos
Kyfos och lordos är begrepp som används för att beskriva ryggradens kurvatur.
- Kyfos innebär en böjning av ryggraden och finns normalt i bröstryggen.
- Lordos innebär en sträckning av ryggraden (eller ”bakåtböjning”) och finns normalt i nedre ryggen och i nacken.
Maxpuls
Maxpuls är den högsta hjärtfrekvensen hjärtat kan komma upp i under maximal ansträngning. Kan uppskattas med formeln 207 – (0,7 x ålder).
Vilopuls
Den lägsta hjärtfrekvensen. Mäts som bäst ungefär 5-10 minuter efter man vaknat på morgonen.
Tröskelpuls
Tröskelpulsen brukar man ofta säga är den maximala puls man klarar av att hålla i ca. 60 minuter. Vid tröskelpulsen ligger man precis under den puls man får mjölksyra vid, ofta runt 90 procent av maxpuls, detta varierar dock mycket och är något man får testa sig fram till.