Triggerpunkter och muskelknutor är något som det pratats väldigt mycket om i samband med att självmassage blivit allt populärare. Man pratar ofta om en knut i muskeln och det är ungefär så en triggerpunkt känns. De flesta vet nog inte vad en triggerpunkt faktiskt är och det är detta den här artikeln kommer handla om. Vidare bör det nämnas att begreppet triggerpunkt inte är helt tydligt, och det finns mycket relaterat till begreppet som än idag är oklart, både gällande triggerpunkternas existens, definition och behandling. Denna artikel baseras på de teorier som finns gällande Triggerpunktens existens.
Vad är triggerpunkter?
Kort förklarat: När en muskel är spänd och sammandragen under en längre tid kan det uppstå förändringar i muskelvävnaden. Muskeln kan få svårare att slappna av och en ökad tonus, eller spänning, kan uppstå. Detta kan då göra att muskeln inte kan utföra sina funktioner optimalt och det uppstår spända muskelsträngar i muskeln, som ofta kallas ”taut bands”. Dessa muskelsträngar är lätta att känna och i dessa muskelsträngar kan det uppstå extra ömma punkter, noder. Flera noder intill varandra bildar det som brukar kallas för triggerpunkt, vilket kan orsaka smärta lokalt eller en refererande smärta till ett annat område.
Muskelns uppbyggnad
För att förstå bakgrunden till triggerpunkter är det viktigt att känna till fysiologin och anatomin kring hur en normal muskel ser ut och har för egenskaper. Läs mer om anatomi här!
En skelettmuskel består av ett en samling muskelbuntar. Varje muskelbunt innehåller i sin tur en mängd muskelfibrer (även kallat muskelceller). En muskelfiber kan bestå av flera tusen så kallade muskelfibriller i de flesta skelettmusklerna. En muskelfibrill består av en kedja sarkomer, vilket är den komponent som orsakar muskelsammandragningen. Varje sarkomer innehåller filament som består av molekylerna aktin och myosin, vilka interagerar för att utveckla kraft. Normalt minskar avståndet mellan aktin och myosin när muskeln drar ihop sig, och när muskeln slappnar av återfås ”viloavståndet” mellan aktinet och myosinet.
”Normal/frisk” muskelvävnad är smidig och elastisk. Muskeln har en relativt jämn konsistens och är inte heller öm då den palperas. Muskeln kommer kunna dra ihop sig och kommer återfå sin ursprungliga form då muskeln slappnar av. Det är även mycket svårt, eller rent av omöjligt, att identifiera enskilda muskelfibrer/muskelbuntar i en normal muskel.
En icke fullt fungerande muskel sägs skilja sig till viss del från ovan. En sådan muskel kan även den dra ihop sig (kontraheras), men kommer ha svårare att slappna av och återfå sin normala form. Man kan säga att det sker en obalans i muskeln där avståndet mellan aktin och myosin blir konstant lite för kort. Muskeln kommer alltså stanna i en något förkortad position, vilket kan leda till bland annat nedsatt lokal blodcirkulation (syrebrist).
När syrebristen uppstår kan det uppstå strukturella förändringar i vävnaden och substanser frisätts vilka aktiverar nociceptorer i vävnaden. När dessa aktiveras upplever vi smärta och förändringarna innebär ofta en ökad tonus, större motstånd vid palpation samt mindre elasticitet. Det blir en ond spiral där ökad smärta leder till ökad spänning, ökad spänning leder till ökad smärta osv. Detta leder till att muskeln inte kan utföra sina funktioner optimalt och det kan uppkomma så kallade ”taut bands”, spända muskelsträngar, där triggerpunkter sedan sägs uppstå.
Taut bands – spända muskelsträngar
Taut bands beskrivs alltså som individuella muskelbuntar/strängar/fibrer i muskeln vilka kan kännas tydligt i en sammandragen muskel. Dessa muskelsträngar kan kännas lite olika. I en liten muskel känns det ofta som en liten, tunn och spänd sträng, medan det i en större muskel kan kännas som ett lite tjockare ”rep” eller som en kabel.
I dessa muskelsträngar kan det uppstå extra tydliga punkter, i vilka smärta kan uppstå. Dessa punkter benämns ofta för noder och förklaras ofta att vara en del i en muskelfiber eller muskelfascia. Man säger att det är en triggerpunkt, eller myofasciell triggerpunkt, då flera av dessa noder befinner sig i närhet av varandra.
Triggerpunkter kan vara både aktiva och latenta och mellan dessa finns det en viss skillnad.
Aktiva triggerpunkter
En aktiv triggerpunkt är spontant smärtsam och kan ge smärta utan något tryck, det vill säga även när muskeln är i vila. Smärtan är ofta lokal men kan även breda ut sig över ett område som är specifikt för varje enskild muskel och triggerpunkt.
Smärta och ömhet ökar generellt sett vid ökad aktivering av muskeln, stretching, direkt tryck på punkten, kraftig sammandragning, kyla och stress. Smärtan minskar ofta efter lätt rörelse och vila, samt vid långsam, jämn och passiv stretching för muskeln.
Latenta triggerpunkter
Latenta triggerpunkter sägs vara betydligt vanligare än aktiva triggerpunkter. Dessa triggerpunkter är inte spontant smärtsamma utan orsakar endast smärta vid tryck på punkten. En latent triggerpunkt kan utvecklas till en aktiv triggerpunkt vid till exempel akut belastning på en muskel, långvarig överansträngning, repetitiva rörelser eller då en muskel är förkortad under lång tid.
Generellt sett kan man säga att hur väl muskelns tillstånd är påverkar om en latent triggerpunkt kommer bli en aktiv. Ju bättre en muskel mår, desto mindre känslig är muskeln för att få aktiva triggerpunkter.
Hur vanligt är det med triggerpunkter?
Triggerpunkter sägs vara väldigt vanligt och en del i många personer liv. Det är även många som har triggerpunkter utan att själva veta om det, utan att uppleva några symtom. Det finns studier som undersökt hur vanligt triggerpunkter är, men det bör poängteras att studierna som finns ofta är av dålig kvalitet vilket innebär att det inte är möjligt att dra allt för stora slutsatser från resultaten.
En systematisk översikt konkluderade att triggerpunkter var vanligt förekommande hos patienter med skulder- och nacksmärta, dock var de inkluderade studierna av låg kvalitet (5). I en annan systematisk översikt (6) undersöktes förekomsten av triggerpunkter hos patienter med ryggsmärta, där författarna drog slutsatsen att aktiva triggerpunkter framför allt var vanliga i nackens muskulatur (nedre trapezius, levator scapulae och suboccipitala muskler). Även Chiarotto et al. (7) såg att triggerpunkter förekommer vid olika ryggbesvär. Vidare har det föreslagits att triggerpunkter är vanligt förekommande hos individer med migrän och spänningshuvudvärk (8).
Det verkar framför allt som att aktiva triggerpunkter är vanliga hos individer med besvär, och latenta triggerpunkter verkar vara lika vanligt hos individer utan några besvär.
Triggerpunkter och symtom
Triggerpunkter kan påverka kroppen på flera olika sätt och hur man upplever symtomen varierar mellan olika individer. Det finns dock vissa symtom som är vanligare än andra.
Smärta
Det kliniskt mest relevanta och betydelsefulla symtomet är troligtvis smärta. Smärta kan uppstå på olika sätt och över olika områden. Som jag redan tagit upp skiljer sig smärtan mellan aktiva och latenta triggerpunkter. En aktiv triggerpunkt är spontant smärtsam, medan en latent triggerpunkt endast gör ont vid tryck på punkten. Själva smärtan kan dels uppstå på själva punkten, men smärtan kan också stråla till områden på helt andra ställen. En smärta som upplevs på ett annat ställe än där triggerpunkten finns kallas för en refererande smärta.
Den refererande smärtan sträcker sig vanligtvis i en viss riktning från triggerpunkten. Som exempel kan en triggerpunkt i piriformis i höften orsaka smärta som upplevs på baksidan av låret, och en triggerpunkt i infraspinatus på skulderbladet kan orsaka smärta som upplevs på utsidan av armen.
Smärtan från aktiva triggerpunkter har en viss typ av karaktär och upplevs ofta som diffus, molande och djup. Det kan ofta vara svårt att beskriva och återge exakt var smärtan sitter. Det är sällan en person med aktiva triggerpunkter beskriver smärtan som skarp, precis och punktlig. Ibland upplevs symtomen som domningar snarare än ren smärta.
Nedsatt muskelfunktion
Smärta är inte det enda symtomet en triggerpunkt kan orsaka. Symtom från en aktiv triggerpunkt är framför allt smärta, men både aktiva och latenta triggerpunkter kan orsaka andra symtom som exempelvis påverkar själva muskulaturen. Dessa symtom kan vara en ökad muskeltonus (spänningen i muskeln), muskelförkortning, muskelsvaghet, nedsatt koordination eller nedsatt uthållighet. Många av dessa symtom kan dock ses som en följd av ökad smärta.
Påverkan på autonoma funktioner
Dessutom påstås vissa av kroppens autonoma funktioner kunna påverkas. Det kan innebära onormal svettning, ihållande snuva, ökad salivutsöndring och nedsatt vaksamhet. Det sägs även kunna uppstå störningar som nedsatt balans, yrsel, tinnitus, syn- och hörselpåverkan samt temperaturförändringar.
Sömnen kan också påverkas av om man har stora problem med triggerpunkter. Sömnen anses då främst påverkas av den ökade smärtan och smärtkänsligheten. Den försämrade sömnen kan sedan i sin tur öka smärtan och det blir som en ond cirkel.
Hur hittar man en triggerpunkt?
För att hitta en triggerpunkt krävs en bra känsla i fingrarna och ett stort fokus. Ofta är det ett lyckat samarbete mellan terapeut och patient som möjliggör att triggerpunkterna hittas. Det är patienten som vet hur smärtan känns och kan därför guida terapeuten i rätt riktning.
Genom palpation går det att identifiera om det föreligger en stelhet i muskeln, där det ofta förekommer triggerpunkter. När man har hittat en muskel som verkar onormalt spänd kan man misstänka att det finns en triggerpunkt. En person med aktiva triggerpunkter säger dock ofta ungefär var den har ont, och då blir det också enklare att hitta triggerpunkten.
När man vet vilken muskel som är påverkad gäller det att hitta den/de spända muskelsträngarna. När du ska hitta dessa muskelsträngar är det viktigt att du palperar tvärs emot muskelns fiberriktning. Därför är det viktigt att du kan muskelns anatomi. När du palperar den spända muskelsträngen kan du ofta känna den specifika punkten extra tydligt. Ett tryck på detta område orsakar smärta lokalt och/eller i ett specifikt område.
Local Twitch Response (LTR)
Ett fynd när man hittat triggerpunkten är det så kallade ”Local Twitch Response” (LTR) som uppstår vid tryck på punkten. LTR betyder i princip att man känner, och eventuellt ser, ett ryck i muskeln. Detta ryck är ofta tydligt för patienten/personen som har triggerpunkten, och det kan hända att hela personen rycker till som följd av smärtan.
När man trycker på triggerpunkten kommer de spända muskelsträngarna bli allt mindre tydliga, och ibland försvinner de helt och hållet.
Nedsatt rörlighet
Nedsatt rörlighet är som sagt ett symtom på aktiva triggerpunkter och för att hitta en triggerpunkt kan man således i vissa fall testa rörligheten. Eftersom en muskel med triggerpunkter ofta redan är förkortad, kommer det uppstå en ökad smärta om rörligheten tas ut mer än det normala. När triggerpunkten behandlats återgår ofta rörligheten till vad som var normalt innan. Hur mycket nedsatt rörlighet en triggerpunkt orsakar kan också variera mellan muskler, och ibland förekommer inte nedsatt rörlighet.
Smärta vid kontraktion
Om man utsätter en muskel för kraftig kontraktion orsakas ofta smärta. Detta kan göras genom att passivt lägga ett motstånd när muskeln får utföra sin huvudrörelse. För att testa bicepsmuskeln på armens framsida kan det se ut som så att du håller emot när personen försöker böja i armbågen. Smärtan är ofta mer framträdande om rörelsen utförs då muskeln redan är i en förkortad position.
Tips för att hitta en triggerpunkt
- Muskeln som palperas ska vara avslappnad och lätt utsträckt.
- Använd fingertopparna med en liten kontaktyta.
- Palpera tvärs emot muskelns fiberriktning.
- Triggerpunkten känns som en liten punkt med ökad spänning/ökat motstånd i muskeln.
- Var inte för hårdhänt i början då det kan få muskeln att spänna sig, vilket gör det svårare att känna punkten.
- För att hitta själva muskeln kan man be personen att spänna muskeln lätt, för att sedan slappna av.
Orsaker till triggerpunkter
En triggerpunkt kan ofta uppstå som ett resultat av överansträngning av muskeln, men det finns många olika faktorer som kan påverka uppkomsten av triggerpunkter. Både fysiska och psykiska faktorer kan ha betydelse. Storleken på en muskel påverkar inte heller hur smärtsam en triggerpunkt är, utan det är snarare graden av irritation av muskeln. Det vill säga, en liten muskel kan vara mer irriterad än en stor muskel och således ge mer smärta. Och ju mer irriterad en muskel är, desto mer smärta uppkommer generellt.
Nedsatt kapacitet/styrka i muskeln
Om en muskels kapacitet, det vill säga den belastning som en muskel tolererar, är lägre än de krav som muskeln ställs för kan smärta uppstå. Detta beror ofta på nedsatt styrka i muskulaturen.
Stress
Stress kan påverka uppkomsten av triggerpunkter. Vid stress frisätts adrenalin och kortisol (stresshormoner), och dessa hormoner kan sänka muskelspolarnas retningströskel, vilket gör att muskeln lättare blir irriterad och får en högre vilospänning, vilket ökar risken att få triggerpunkter.
Långvarig ansträngning
Muskulatur som under lång tid befinner sig i en statisk position eller i monotona rörelser blir lätt spända, vilket kan leda till triggerpunkter.
”Dålig” hållning
Även en dålig hållning kan påverka uppkomsten av triggerpunkter. Skuldror som är lyfta, framåtdragna axlar, rundad rygg eller ökad svank är exempel på hållning som ibland kan göra muskler spända. Läs mer om hållning.
Vanliga triggerpunkter
Triggerpunkter, och då framför allt aktiva triggerpunkter är vanliga i posturala muskler, det vill säga muskler som används för att upprätthålla hållningen. Dessa muskler finns ofta i nacken, skuldrorna och höften. De muskler som ofta nämns vara vanligast att få triggerpunkter i är:
Personer som tränar sin muskulatur regelbundet verkar ha en lägre risk för att utveckla aktiva triggerpunkter än stillasittande personer, vilket kan vara ett tecken på att det är viktigt med starka och tåliga muskler.
Hur behandlas triggerpunkter?
Det finns flera olika triggerpunktsbehandlingar, och det kan variera vad som fungerar för just dig. Det absolut viktigaste är att ta reda på och behandla orsaken till besvären. Metoderna nedan bör utföras av en professionell fysioterapeut eller likvärdigt för bästa resultat. Massage och ischemisk kompression går dock ofta bra att utföra själv med hjälp av massagebollar. Eftersom triggerpunkter som sagt kan uppstå vid stress och psykiska besvär kan även vissa med kognitivt inriktade behandlingar vara bra som fokuserar på avslappning, andning och kroppskännedom, som mindfulness. Även stretching, styrketräning, TENS eller kylbehandling kan vara aktuellt.
Massage
Då man har triggerpunkter vill man gärna öka blodcirkulationen. Detta kan man göra med massage, som oftast är den behandlingsform som rekommenderas, just för att den är enkel och effektiv. Det kan med fördel kombineras med ischemisk kompression. Det kan vara en djungel bland de olika massagebehandlingarna som finns, men en djupare massage rekommenderas ofta och massagen kan utföras längs med fiberriktningen om det är en väldigt smärtsam triggerpunkt. Är man ensam kan man utföra massage med massagebollar eller foamroller. Det kan vara värt att gå till en riktig massör för en grundlig och mer anpassad massage!
Styrketräning
Triggerpunkter uppstår som sagt ofta som en följd av att den smärtande muskelns kapacitet inte är tillräckligt hög för att klara av kraven som ställs på muskeln, från träning, arbete eller annat.
I dessa fall är styrketräning en viktig del. Detta kan utföras på ett gym eller hemma med hjälp av olika träningsredskap eller med kroppsvikten. Vanliga träningsredskap är gummiband i olika former, som Powerband, Minibands och Flexband.
Ischemisk kompression
Ischemisk kompression, eller pressur, handlar om att när man hittat en triggerpunkt stannar man kvar där och lägger ett tryck på den tills smärtan och spänningen minskar. Vid pressur är det väldigt viktigt att se till att man har ett bra grepp om man använder sina händer (är man själv kan man använda massagebollar). Detta eftersom det ofta är obehagligt om man glider av punkten.
Vid denna typ av behandling börjar man först med en vanlig massage för den aktuella muskeln. Sedan gäller det att hitta triggerpunkten och lägga ett tryck som framkallar personens smärta. Det ska dock inte göra så pass ont att personen börjar spänna muskeln istället. Håll kvar detta tryck i 15-20 sekunder eller tills smärtan avtar. Lägg sedan på ytterligare tryck och upprepa enligt ovan tills smärtan är borta. Det ska ta ungefär 10-15 sekunder när man släpper på trycket. Blir smärtan värre bör man avbryta behandlingen.
Vid ischemisk kompression är ett specifikt triggerpunktsredskap det optimala hjälpmedlet för att minska belastningen på händer och fingrar!
Akupunktur och dry needling
Akupunktur och dry needling används också ibland för triggerpunktsbehandling. Man sätter då en nål i triggerpunkten för att framkalla local twitch respons som jag nämnde tidigare.
Sammanfattning
Triggerpunkter är ett intressant ämne och något som i dagsläget verkar väldigt aktuellt. Triggerpunktsmassage är något de flesta som är intresserade av hälsa och träning känner till och många har förmodligen nytta av denna typ av massage också! Det finns flera olika behandlingsmetoder men massage och ischemisk kompression är de som är vanligast och enklast för att snabbt lindra besvären. Triggerpunkter kan påverka kroppen på många olika sätt och har du smärta i en muskel med de ovan nämnda symtomen kan det absolut vara triggerpunkter, men sök alltid professionell hjälp om du har stora besvär.
Hoppas du nu har lite mer kunskap kring triggerpunkter och vet hur du ska göra om du skulle uppleva triggerpunkter själv!
Rekommenderade produkter
Referenser
- Finando D, Finando S. Trigger Point Therapy for Myofascial Pain: The Practice of Informed Touch. Healing Arts Press; 2005.
- Kostopoulos D, Rizopoulos K. The Manual of Trigger Point and Myofascial Therapy. 1:a uppl. SLACK Incorporated; 2001.
- Simons DG, Travell JG, Simons LS. Myofascial Pain and Dysfunction: The Trigger Point Manual, Vol. 1 – Upper Half of Body. 2:a uppl. Lippincott Williams and Wilkins; 1998.
- Simons DG, Travell JG, Simons LS. Myofascial Pain and Dysfunction: The Trigger Point Manual, Vol. 2 – The Lower Extremities. 1:a uppl. Lippincott Williams and Wilkins; 1992.
- Ribeiro DC, Belgrave A, Naden A, Fang H, Matthews P, Parshottam S. The prevalence of myofascial trigger points in neck and shoulder-related disorders: A systematic review of the literature. BMC Musculoskelet Disord. 2018;19(1):1–13.
- Lluch E, Nijs J, De Kooning M, Van Dyck D, Vanderstraeten R, Struyf F, et al. Prevalence, Incidence, Localization, and Pathophysiology of Myofascial Trigger Points in Patients With Spinal Pain: A Systematic Literature Review. J Manipulative Physiol Ther [Internet]. 2015;38(8):587–600.
- Chiarotto A, Clijsen R, Fernandez-De-Las-Penas C, Barbero M. Prevalence of Myofascial Trigger Points in Spinal Disorders: A Systematic Review and Meta-Analysis. Arch Phys Med Rehabil [Internet]. 2016;97(2):316–37.
- Do TP, Heldarskard GF, Kolding LT, Hvedstrup J, Schytz HW. Myofascial trigger points in migraine and tension-type headache. J Headache Pain. 2018;19(1):84.