Det finns många olika metoder för att behandla och lindra olika besvär, och en metod är att använda kyla och/eller värme. Kyla används exempelvis oftast efter en skada (t.ex. muskelsträckning och fotledsstukning). Värme används bland annat vid stela och ömma muskler, som vid en öm rygg eller nacke. Det kan dock vara förvirrande när kyla eller värme ska användas, på vilket sätt de kan användas och hur de fungerar. Detta skriver jag mer om i den här artikeln!
Behandling med kyla
Behandling med kyla, även kallat kryoterapi, innebär att något föremål/substans appliceras på kroppen med syfte att minska temperaturen i området och underliggande vävnad. Det används ofta som en del i behandling av akuta skador, långvarig smärta, träningsvärk, inflammation och svullnad. Typiskt är att kyla används efter en akut skada som fotledsstukning eller muskelsträckning i låret, som en del av PRICE-principen.
Det finns många sätt att applicera kyla, bland annat påsar med krossad is, ”cold packs”, ismassage, kompressionsbehandling med kyla, kylspray, och isbad. Effektiviteten från dessa metoder för att sänka temperaturen i djupare vävnad är inte helt tydlig och sannolikt är nedkylningen framför allt ytlig. Det har även påvisats att olika typer av is kan medföra olika mycket minskning i hudtemperatur och temperatur i muskulaturen (1).
Vidare finns kylspray och krämer som innehåller menthol, vilket ger en känsla av kyla utan att faktiskt kyla ned huden. Dessa kan i vissa fall vara effektiva för att minska smärta, men de är inte effektiva för att kyla huden eller vävnaden under (2).
Själva mekanismen för hur kylbehandling fungerar har förklarats på olika sätt (2). Det bör också nämnas att många metoder för nedkylning inte kyler ner vävnaden tillräckligt för att nå en effekt, vilket medfört att metoden har kritiserats. Följande förklaringar kan såldes ses mer som hur det fungerar i teorin.
Nedkylning av hudvävnad och muskler resulterar i minskat blodflöde och lägre metabolism i den nedkylda vävnaden genom att blodkärlen drar ihop sig och inte släpper fram lika mycket blod (2). Detta medför att svullnad minskar och gör transporten av inflammatoriska ämnen långsammare, vilket sägs minska inflammationen i vävnaden (2). Kylan kan även skapa en lokal smärtlindrande effekt genom att, enkelt förklarat, minska känsligheten i kroppens ”smärtreceptorer” (2).
Det mesta stödet för effekterna av användning av kyla vid skador är baserat på anekdoter och erfarenhet, och det saknas övertygande forskning på området. Samma gäller vid kylans effekter på träningsvärk, där det finns studier som visat att kyla såväl kan ha positiv effekt som att det är verkningslöst (2).
Viktigt att tänka på vid behandling med kyla
Vid användning av kylbehandling finns det flera saker som är viktiga att tänka på. Om kylan används på ett olämpligt sätt (t.ex. is direkt mot huden) kan frostskador uppstå. Det är därför viktigt att ha ett lager mellan kylan och huden, som en handduk eller kläder. Beroende på typ av besvär kan kyla också medföra ökad smärta. Vissa individer är känsligare för kyla än andra och bör därför vara försiktiga. Vid nedsatt känsel bör kylbehandling användas med försiktighet, eftersom individen då inte känner eventuella frostskador som uppstår. Kyla har också kopplats till reducerad proprioception, muskelstyrka och neuromuskulär funktion på kort sikt, vilket är viktigt att tänka på idrottare inför en prestation.
Behandling med värme
Värmebehandling syftar till att öka temperaturen i kroppens vävnad. Detta kan ske på många olika sätt, som användning av liniment, varmvattenflaskor, ”hot packs”, varma stenar, varma vetekuddar, varma handdukar, värmebad, bastu, infraröda lampor, med mera (2).
De effekter som fås från värmebehandling har föreslagits vara smärtlindring, ökat blodflöde och metabolism, samt ökad elasticitet i bindväv (2). Effekterna kan förenklat förklaras av att vissa receptorer och jonkanaler aktiveras av värmen, vilket har en effekt på nervsystemet genom att smärtsignaler reduceras. Ökad vävnadstemperatur stimulerar också en vidgning av blodkärlen som resulterar i högre blodflödet, vilket tros främja läkning genom ökad tillförsel av näringsämnen och syre till den skadade vävnaden. Värmen kan även öka lokal vävnadsmetabolism vilket i teorin skulle kunna främja läkning ytterligare.
Värme kan användas vid olika besvär. Exempelvis har ytlig värmebehandling visats kunnat medföra en liten men signifikant smärtminskning på kort sikt vid ländryggssmärta (3). Värmebehandling har även föreslagits ha positiva effekter vid träningsvärk, vilket bland annat setts i en studie där värme applicerades kontinuerligt under åtta timmar efter intensiv träning (4).
Erfarenhetsmässigt har värme ofta en positiv, men kortvarig, effekt gällande välmående, behag och smärta vid spända och ömma muskler, som efter nackspärr, ryggskott eller liknande. Det vill säga effekten är ofta bra just när värmen appliceras men avtar när temperaturen återgår till det normala.
Viktigt att tänka på vid värmebehandling
Precis som vid behandling med kyla finns det ett antal saker att tänka på vid värmebehandling. Man bör vara försiktig med värmebehandling om man har multipel skleros, nedsatt cirkulation, ryggmärgsskada, diabetes eller reumatoid artrit. I dessa fall kan värmen ibland orsaka ökad smärta, brännskador eller ökad inflammation (2). Det är också viktigt att inte applicera hög värme direkt på huden och att ha något skyddslager mellan.
Det är även viktigt att komma ihåg att värme inte ska appliceras direkt efter en akut skada (t.ex. muskelbristning, fotledsstukning eller liknande) då detta kan öka svullnaden och smärta. I dessa fall bör istället PRICE-principen följas.
Kyla och värme i kombination
Kyla och värme kan också användas i kombination. Detta kan exempelvis ske genom att först applicera kyla 10-20 minuter, sedan värme 10-20 minuter, och sedan upprepa detta tre gånger. Ofta upplevs detta som behagligt. Notera dock att detta endast baseras på erfarenheter och forskningen kring kombinationen av kyla/värme är begränsad.
Sammanfattning
Mycket av informationen kring användandet av kyla och värme som behandling är baserat på erfarenheter, och de studier som finns visar ofta på varierande resultat. Hur kyla och värme används beror därför ofta på individens egna upplevelser, där vissa individer upplever det som mycket positivt medan andra inte alls upplever några effekter. Det tycks dock som att såväl kyla och värme kan medföra smärtlindring beroende på typ av skada. Generellt sett vid en akut skada är kyla att föredra, medan det vid mer långvariga besvär och träningsvärk kan vara en fördel att använda värmebehandling.
Hoppas du lärde dig något nytt, och om du har några funderingar är det bara att höra av dig!
Referenser
- Dykstra JH, Hill HM, Miller MG, Cheatham CC, Michael TJ, Baker RJ. Comparisons of cubed ice, crushed ice, and wetted ice on intramuscular and surface temperature changes. J Athl Train. 2009;44(2):136–41.
- Malanga GA, Yan N, Stark J. Mechanisms and efficacy of heat and cold therapies for musculoskeletal injury. Postgrad Med. 2015;127(1):57–65.
- French SD, Cameron M, Walker BF, Reggars JW, Esterman AJ. Superficial heat or cold for low back pain. Cochrane Database Syst Rev 2006:CD004750.
- Petrofsky J, Berk L, Bains G, Khowailed IA, Lee H, Laymon M. The Efficacy of Sustained Heat Treatment on Delayed-Onset Muscle Soreness. Clin J Sport Med. 2017;27(4):329–37.