Sporttejp finns i många olika former och har alla ha sina användningsområden. Det är dock sällan en och samma tejp är bäst lämpad för användning vid alla besvär. Tejp kan exempelvis användas för att begränsa rörligheten i en led, för att öka medvetenheten i din hållning, för att öka proprioceptionen i en led eller för att försöka förändra biomekaniken och hur muskler aktiveras.
I den här artikeln går jag igenom på ytan gällande olika användningsområden för tre typer av sporttejp och nämner lite vad forskning visat och dels mina egna erfarenheter av användningen.
Olika typer av sporttejp
De kanske vanligaste typerna av sporttejp är kinesiotejp, coachtejp och extra stark sporttejp. Mellan de tre typerna finns viktiga skillnader i egenskaper som gör att den ena tejpen kan passa bättre än den andra.
Kinesiotejp
Kinesiotejp är en högelastisk tejp som ofta är tillverkad av bomull eller syntetiskt fiber. Det som är unikt med kinesiotejpen är att den kan sitta kvar på huden i flera dagar, går att duscha med utan att lossna och det går att justera stretchen av tejpen beroende på tejpningens syfte. Läs mer om kinesiotejp här.
Generellt sett används kinesiotejp framför då man önskar minska smärta och uppnå ett stöd över en led eller muskel, för ökad blod- och lymfcirkulation, för att minska anspänning i muskler, öka stabilitet i en led eller öka proprioceptionen i en led. Inom forskningen har man dock inte kunnat bekräfta allt detta eller för den delen sett stora effekter av kinesiotejpning (1), men faktum kvarstår att många terapeuter använder kinesiotejpning med god effekt vid vissa besvär.
Coachtejp
Coachtejp är en rigid, icke-elastisk, sporttejp. Denna typ av tejp används primärt när man vill avlasta och/eller stabilisera leder. Det kan exempelvis vara efter en fotledsstukning där man tejpar fotleden för att förhindra att fotleden hamnar i ett utsatt läge, eller hos en individ som skadat ligament i en armbåge eller knä där man tejpar för att förhindra att leden kan sträckas ut helt och hållet.
Sporttejp Pro
Den extra starka bruna sporttejpen är väldigt lik coachtejpen, med skillnaden att den har en betydligt starkare häftmassa och därför sitter kvar bättre på huden. Denna tejp kan också användas vid exempelvis stukningar om det behövs extra stöd. Tejpen används ofta vid främre knäsmärta (PFSS) där man syftar till att justera knäskålens rörelsemönster. Även vid besvär som plantar fasciepati/fasciit kan denna tejp användas för att minska smärta (2,3).
När kan tejpning hjälpa?
Erfarenhetsmässigt kan kinesiotejpen framför allt ha en användning vid relativt nytillkomna, lindrigare besvär där det endast behövs lite extra stöd i en led eller muskel för att kunna komma igång med träning snabbare. Jag har själv noterat att kinesiotejpning hjälpt vid framför allt generell ömhet i muskler i exempelvis rygg eller nacke, vid generell knäsmärta och skuldersmärta samt vid vissa senbesvär. Dock är det också olika hur en individ upplever kinsiotejpningen och olika individer upplever inte alltid samma effekt.
När det gäller att öka en leds mekaniska stabilitet används i huvudsak rigid tejp, antingen vanlig coachtejp eller starkare sporttejp beroende på behovet av stabilitet. Dessa är bättre lämpade då de är just rigida och på så sätt helt enkelt förhindrar att rörligheten tas ut i en led. Kinesiotejp kan dock också användas, men då uppnås inte samma mekaniska stabilitet.
Rigid coachtejp används kanske mest vid fotledssukningar, och kan på ett enkelt sätt användas för att öka stabiliteten och minska risken för stukningar (4). Exempelvis när en individ ska tillbaka till sin idrott men där man under en viss period fortfarande vill tejpa för att förhindra att fotleden hamnar i ett utsatt läge. Även vid mindre stukningar i handled och fingrar kan coachtejpen vara till nytta. Som nämnt kan rigid tejp också vara till nytta vid plantar fasciepati, främre knäsmärta och efter ligamentskador i knä där ökad stabilitet önskas.
För att få bra effekt är det alltid viktigt att ha en bakomliggande tanke med tejpningen och förståelse för hur tejpen fungerar och när det kan vara till nytta, och dessutom en insikt om att tejpning inte alltid är det bästa alternativet.
Vidare bör det nämnas att tejpning aldrig enskilt ska användas vid besvär för att få långvarig och bra effekt, utan bör endast vara en del av behandlingen och ett komplement till exempelvis specifik träning.
Summering
Sammanfattat kan det konstateras att det finns tillfällen då tejpning kan användas med god effekt, och jag har ovan endast förklarat några få exempel. Det är dock viktigt med rätt indikationer och att ej förlita sig på tejpning som enda behandlingsmetod.
Lycka till och hör av dig om du har några funderingar efter att ha läst denna artikel!
Referenser
- Williams S, Whatman C, Hume PA, Sheerin K. Kinesio taping in treatment and prevention of sports injuries: A meta-analysis of the evidence for its effectiveness. Sport Med. 2012;42(2):153–64.
- Salam MSA El, ELhafz YNA. Low-Dye Taping Versus Medial Arch Support in Managing Pain and Pain- Related Disability in Patients With Plantar Fasciitis. Foot Ankle Spec. 2011;4(2):86–91.
- Verbruggen LA, Thompson MM, Durall CJ. The effectiveness of low-dye taping in reducing pain associated with plantar fasciitis. J Sport Rehabil. 2018;27(1):94–8.
- Vuurberg G, Hoorntje A, Wink LM, Van Der Doelen BFW, Van Den Bekerom MP, Dekker R, et al. Diagnosis, treatment and prevention of ankle sprains: Update of an evidence-based clinical guideline. Br J Sports Med. 2018;52(15):956.